Innovation through IT

I tid och otid hör man folk prata om tjänstesamhället eller om serviceekonomin. Ofta får man en relativt diffus bild av vad de faktiskt menar. Jag får ofta intrycket av att de flesta människor associerar tjänster med att servera kaffe (som den stiliga baristan här ovan gör), klippa hår, byta olja på bilen eller möjligen installera en varmvattenberedare under källartrappan och det är förvisso inget fel med det. Det är ju ändå tjänster som produceras. Det som är felaktigt är snarare tron att det är hantverkartjänster eller barnpassning som kommer utgöra grunden i tjänsteekonomin.

Tjänsteekonomin står för något mycket mer genomgripande och allomfattande än att de bastjänster som vi idag använder oss av kommer att växa i volym och värde. Det handlar snarare om att leverera de behov människor har i form av tjänster istället för i form av diskreta produkter. Låt mig exemplifiera:

• Idag köper du en dator och installerar ditt lagligt köpta Officeprogram när du kommer hem. För både datorn och Officeprogrammet har du betalt en engångssumma som kommer verkar orimligt hög om tre år.
• Imorgon köper du en ytterst basal dator, kanske bara tangentbord och skärm och något form av kommunikationsgränssnitt mot internet. Sedan köper du alla typer av tjänster via nätet efter förbrukning. Skall du spela Counter strike kanske du hyr och använder tre timmar processor och minnesprestanda i samband med att du loggar in med din CS-profil. När du surfar på en receptsite eller läser den här bloggen kanske datorns inneboende prestanda räcker. Oavsett vad så köper du en tjänst, inte en produkt.

• Idag köper du en bil, betalar en mycket stor engångsumma (som du dessutom ofta lånar till) och varje månad betalar du försäkring, värdeminskning (oavsett hur mycket du använder bilen) och driftskostnad (som beror på hur mycket du använder bilen).
• I morgon köper du bekvämlighetstransport. Reser du mycket kanske någon form av affärspaket är att föredra där du alltid har tillgång till en likadan bil var du än i världen befinner dig. Lås upp bilen med din digitala nyckel och allt ställs in precis som du vill ha det (körställning, spellista på radion och hur du har backspeglarna). Du skulle tom kunna ställa in antalet hästkrafter du vill ha i motorn (det styrs numera nästan helt elektroniskt, fråga bara din lokala chiptrimmare) för just den resan som du är på väg att ge dig ut på. Det här finns redan i något mindre sofistikerad men fortfarande attraktiv form på t ex Sunfleet.

Tjänstesamhället handlar om att paketera våra behov i ett tjänsteformat snarare än ett produktformat. Vinsten, för både producent och konsument, är ett högre kapacitetsutnyttjande och en mer korrekt prissättning av den tjänst  som konsumeras. Tänk till exempel på hur ofta du faktiskt använder din bil. En kvart på morgonen och en kvart på kvällen. Tjugo minuter på väg till svärmor under helgen. Kapacitetsutnyttjande för bilen du äger ligger runt fem procent. Det du betalar för är egentligen bekvämligheten av att alltid ha tillgång till transport inte tillgången till en bil.

En av de viktigaste komponenterna i att skapa tjänstesamhället jag skisserar ovan är IT. Utan välfungerande system som kan tillhandahålla hög flexibilitet och låga kostnader kommer tjänstesamhället inte att realiseras. Vilka är i era ögon de viktigaste komponenterna för den framtida IT som understödjer tjänstesamhället.