Processutveckling hett medel för konkurrenskraft
Trots att det skrivs lite i ämnet, arbetar svenska företag mer med processutveckling idag än på 90-talet. Det konstaterar Cap Gemini Ernst & Young i en ny studie om svenska företags arbete med processutveckling. 85 % av företagen i studien har uppnått stora positiva effekter av att arbeta med processutveckling. Ändå anser sig merparten ha långt kvar innan de processorienterat hela verksamheten.
11 mars 2003
Studien ”Processtudien 2003 – Processutveckling ger ökad konkurrenskraft” tar pulsen på svenska företag och undersöker hur dessa arbetar med processutveckling. Majoriteten av företagen i studien anser att processutveckling är ett hett ämne just nu. Studien visar också att processer blivit en självklar utgångspunkt vid verksamhetsutveckling. 85 % av företagen i studien har uppnått stora positiva effekter av att arbeta med processutveckling. Förutom sänkta kostnader och ökade intäkter, ger processutveckling även kvalitetsförbättringar, ledtidsförkortningar och ökad kundnöjdhet, enligt företagen i studien.
– På 90-talet talade alla om Business Process Reengineering, Total Quality Management och Business Process Management. Idag talas och skrivs det mindre om processutveckling, ändå fortsätter bara våra kunders behov av stöd i förändringsprojekt att växa. Företag har gått från att arbeta med processkartläggning och genomföra kvalitetscertifieringar, till att utveckla affärsprocesserna för att öka konkurrenskraften och förbättra lönsamheten, säger Magnus Kuchler, ansvarig för processtudien på Cap Gemini Ernst & Young.
Framgångsrik processutveckling kräver effektiv förändringsledning
Inget av de företag som ingår i studien har lyckats med processorientering av
hela sin verksamhet. Tvärtom, de flesta anser fortfarande att de har långt kvar
innan de är processorienterade.
– Eftersom processer är tvärfunktionella och flera avdelningar berörs samtidigt är det en utmaning att lyckas i förändringsarbetet. Det kräver att ledningen är involverad i förändringsarbetet. Lika viktigt är det att medarbetarna är delaktiga i utvecklingsarbetet, både för att skapa en realistisk lösning, men också för att skapa engagemang. Processutveckling kan inte bedrivas isolerat, arbetet måste vara integrerat både med ett organisations- och ett it-perspektiv, anser Magnus Kuchler.
I snitt uppnår ett processutvecklingsinitiativ en lönsamhets- eller kvalitetsförbättring på cirka 15-20 %, och 20-30 % förbättring av ledtider. Enligt Cap Gemini Ernst & Youngs samlade erfarenhet, kan ledtidsförkortningar på ända upp till 90 % i enskilda affärsprocesser uppnås.
Nya utvecklingsmöjligheter
I studien har ett antal aktuella utvecklingsområden och trender identifierats
inom processutveckling. Exempel på ett intressant utvecklingsområde är tvärorganisatorisk
processutveckling. Genom att designa de tvärorganisatoriska processerna från leverantörens
leverantör till kundens kund kan väsentliga förbättringar uppnås. Idag har vissa
företag börjat ställa krav och följa upp leverantörens processer. Få företag har
tagit nästa steg, att tillsammans med leverantörer och kunder utveckla gemensamma
processer, roller och ansvar samt etablera ett gemensamt it-stöd.
Andra exempel på utvecklingsmöjligheter är global processutveckling, att utveckla gemensamma processer globalt snarare än nationellt och därmed uppnå skalfördelar. Att utnyttja ny teknologi som en möjliggörare för effektivare processer och arbetssätt är ytterligare ett utvecklingsområde. Detta kräver dock att exempelvis ett affärssystemsprojekt drivs som ett verksamhetsutvecklingsprojekt och inte som ett rent teknologiprojekt, vilket varit vanligt historiskt.
Företagen i studien arbetar i olika omfattning med dessa och andra utvecklingsområden. Totalt 14 av Sveriges ledande företag ingår i studien. Det är ABB, Handelshögskolan i Stockholm, Kappahl, Luftfartsverket, Länsförsäkringar, SAAB, Sandvik, Cap Gemini Ernst & Young, SAPA, Siemens, Skandia, Skanska, Volvo Construction Equipment och Volvo Personvagnar.
Studien kan beställassom pdf av Liselotte Andersson: liselotte.andersson@cgey.com eller i tryckt format av Birgitta Larsson: birgitta.m.larsson@cgey.com
Elektronisk bild av författarna till studien kan beställas av Liselotte Andersson: liselotte.andersson@cgey.com